Det är otroligt vad tiden går fort när man har roligt. Riktigt roligt att man ännu kommer ihåg sådant man har gjort också.

För 10 år sedan, på sportlovet som var, arbetade jag med min mentor och gode vän Kjell Malmros, mediepedagog vid Region Gotland. Vi hade byggt en ny redigeringsutbildning och satt med gamla iMacs, de som såg ut som en plastbubbla i fina färger, och redigerade i iMovie. Och till detta hade jag fått äran att ta fram ett redigeringsmaterial som alla nu skulle få använda sig av.

Vi gjorde en "rysare" som hette "Städerskan", sååååå scary, om en städerska ensam kvar på kontoret när hon tappar sina nycklar, utan att märka det. Och ur mörkret kommer någon och plockar upp nycklarna. Gaaah!

Inspelningen varade i 4 timmar och vi spelade in på både 16mm och DV.

Jag ägde en Beaulieu R16 på den tiden. En gammal kamera, som fungerade hur bra som helst, som tog 30 meters rullar.

Och vi drog ihop en massa roligt folk som ville vara med: Olle Nordlund - B-fotograf, Erik Axetun-Elektriker, Mia Nilsson-Scripta, Kjell Malmros-Ljud/Inspelningsledare, Disa Matsdotter-Smink och så våra kära aktörer: Eva Olofsson och Grency Ayala Solis. Själv agerade jag regissör, fotograf och producent.

Filmtypen vi hade var Fuji 64D. En superfin filmtyp, men då var jag ung och oerfaren så att jag hade köpt en Daylight-film som krävde hur mycket ljus som helst och dessutom HMI-ljus... Vi hade bara glödljus. Och vi filmade både på DV och på 16mm, så Erik fick först rigga ljus för båda kamerorna, men när vi filmade med DV så hade vi oftast bara en lampa tänd och sen på 16mm tände vi upp allt.

Jag och Olle Nordlund inför en tagning.

"Städerskan" användes flitigt som redigeringsmaterial i nära 1½ år! Och jag vet inte hur många versioner jag såg den i. Men just på sportlovet, för 10 år sedan, så hade vi som mål att vi skulle få ihop 100 versioner! Kjell sa att det var fullt möjligt och jag, skeptikern, tvekade och sa att det var omöjligt!

Kjell hade rätt, som vanligt. 104(!!!) versioner fick vi ihop, på ett material som inte borde hålla till mer än kanske 10 versioner. Men 104 totalt olika versioner och jag fick erkänna mig slagen, men ändå väldigt stolt. Jag menar, hur ofta får en filmskapare se sitt material användas och redigeras i så många olika versioner?! Och jag är fortfarande väldigt stolt över detta.

Här är dock orignialversionen, så som jag ville ha den:

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är ganska så nöjd med tillvaron! Faktiskt! Som filmskapare så möter man ibland sjukt mycket motstånd i livet. Det är en hel del som man måste tänka på och framför allt idag, om man vill slå sig fram på den etablerade marknaden. Och jag har fråg...

Ja herregud! Hade glömt bort att jag hade denna blogg. Hm, sånt är livet.   Snabb uppdatering: har hunnit med att producera och regissera två produktioner det här året. Dels en kortfilms rysare som heter "Det som göms i snö". Det blev vårt stora ...

Ibland så inser man att trägen vinner! Även om resan dit är otroligt jobbig och lång. Jag tror inte det är någon större skillnad mellan olika yrken/hobbys, men eftersom det är film jag är inne på så ser jag ju mest den biten.   Något som man so...

Måste varje film vara unik?   Måste varje sak man gör bestå av något nytt som tar folk med storm, eller kan man inte ibland bara få göra något för att man vill, för att det känns säkert och för att man har lust? Lite så känner jag efter mötet m...

Lite smånervös faktiskt...   Ska på möte hos Film på Gotland på fredag och prata om mitt nya projekt "Karins Saga". Och jag är väl mest nervös för att jag tror jag vet vad de kommer att säga. Vad de kommer att anmärka på. Dels att manuset just ...